Njurcellscancer i klar cell

av Trevor A. Flood, MD FRCPC
Juni 14, 2025

Njurcellscancer i klar cell är en typ av njurcancer. Den utvecklas från små rör inuti njuren som kallas tubuli. Klarcellig njurcellscancer är den vanligaste typen av njurcancer som förekommer hos vuxna. Många klarcelliga njurcellscancer växer långsamt och har en god utsikt. Vissa tumörer kan dock bete sig mer aggressivt, särskilt om de innehåller vissa aggressiva egenskaper, såsom sarkomatoida eller rhabdoidala celler, eller om tumören har spridit sig utanför njuren.

Vilka är symtomen på klarcellig njurcellscancer?

Många personer med klarcellig njurcellscancer upplever inga märkbara symtom. Ofta upptäcks dessa tumörer under bilddiagnostiska undersökningar som utförs av andra skäl. När symtom uppstår kan de inkludera:

  • Blod i urinen, som kan verka rött, rosa eller brunt.

  • Smärta eller obehag i baksidan eller sidan av buken.

  • Känner en knöl eller svullnad i buken.

  • Feber utan tydlig orsak.

  • Oavsiktlig viktminskning.

  • Trötthet eller allmän sjukdomskänsla.

Om tumören har spridit sig (metastaserat) till andra områden beror symtomen på vilken del av kroppen som är drabbad.

Vad orsakar klarcellig njurcellscancer?

De flesta fall av klarcellig njurcellscancer uppstår av en slump. Vanligtvis finns det ingen specifik orsak eller identifierbar anledning till varför dessa tumörer bildas. Vissa ärftliga genetiska tillstånd kan dock öka en persons risk att utveckla klarcellig njurcellscancer i yngre ålder och ibland involvera flera tumörer.

Genetiska tillstånd associerade med klarcellig njurcellscancer

Vissa personer ärver genetiska tillstånd som ökar risken för njurtumörer. Ett viktigt genetiskt syndrom associerat med klarcellig njurcellscancer kallas Birt-Hogg-Dubés syndrom. Personer med detta tillstånd utvecklar ofta flera njurtumörer, inklusive klarcellig njurcellscancer. De har också vanligtvis godartade hudtumörer och cystor i lungorna.

Hur diagnostiseras vanligtvis klarcellig njurcellscancer?

Klarcellig njurcellscancer upptäcks ofta av en slump under bilddiagnostiska undersökningar som ultraljud, datortomografi eller magnetresonanstomografi av buken. Dessa undersökningar visar tumören som en massa i njuren.

Din läkare kan rekommendera a biopsi, vilket innebär att ett litet prov av tumören tas bort för undersökning i mikroskop. Ofta kan läkaren dock föreslå att hela tumören tas bort utan att först göra en biopsi.

Hur ser klarcellig njurcellscancer ut under mikroskopet?

Under mikroskop kännetecknas klarcellig njurcellscancer av stora, runda celler. Dessa celler har ofta ett tydligt inre, vilket gett tumören dess namn. Tumörcellerna bildar stora grupper, separerade av många små blodkärl som förser tumören med blod. Detta utseende hjälper patologer att bekräfta diagnosen klarcellig njurcellscancer.

Vad är WHO/ISUP-betyget, och varför är det viktigt?

WHO/ISUP-graderingen är ett poängsystem som används av patologer för att beskriva hur onormala tumörceller ser ut under mikroskop. Denna gradering hjälper till att förutsäga en tumörs aggressivitet och dess sannolikhet för spridning.

WHO/ISUP-systemet graderar klarcellig njurcellscancer från grad 1 till grad 4:

  • Grade 1: Tumörceller ser mycket lika ut som normala njurceller, med små, runda kärnor (cellcentrum).

  • Grade 2: Tumörceller har något större, mer oregelbundna kärnor.

  • Grade 3: Tumörceller har uppenbarligen förstorade, oregelbundna kärnor som är lätta att upptäcka under ett mikroskop.

  • Grade 4: Tumörceller verkar extremt onormala, bisarra och oregelbundet formade. Denna grad inkluderar även tumörer med aggressiva egenskaper som kallas sarkomatoida eller rhabdoidceller.

Tumörer av högre grad (grad 3 och 4) växer snabbare, är mer aggressiva och har en högre sannolikhet för metastasering (spridning) än tumörer av lägre grad (grad 1 och 2).

Vad är sarkomatoida celler och varför är de viktiga?

Sarkomatoida celler är tumörceller som har förändrats i form och beteende och blivit mer aggressiva. Normalt är klarcelliga karcinomceller runda, men sarkomatoida celler blir långa och spindelformade. Tumörer som innehåller sarkomatoida celler sprider sig ofta lättare, vilket gör behandlingen mer utmanande.

Vad är rhabdoidceller och varför är de viktiga?

Rhabdoidceller är tumörceller som liknar muskelceller. Liksom sarkomatoida celler indikerar rhabdoidceller en mer aggressiv tumör. Deras närvaro är förknippad med en större risk för att tumören sprider sig till andra delar av kroppen.

Vad är tumörnekros?

Nekros hänvisar till områden i tumören där celler har dött. Detta inträffar vanligtvis när tumören växer snabbt och överträffar sin blodtillförsel. Tumörnekros är förknippad med mer aggressiva tumörer och en mindre gynnsam prognos.

Vad innebär tumörutvidgning, och varför är det viktigt?

Tumörutbredning beskriver huruvida och hur djupt tumören har vuxit bortom njuren till närliggande vävnader eller organ, såsom omgivande fett, stora blodkärl eller binjuren. Din patologirapport kommer tydligt att ange om tumören har expanderat bortom njuren. Tumörer som sträcker sig till närliggande vävnader har en högre risk för spridning och kan kräva ytterligare behandling.

Vad är en kirurgisk marginal, och varför är den viktig?

En kirurgisk marginal avser den friska vävnaden som omger tumören och som tas bort under operationen. Patologer undersöker noggrant dessa marginaler för att se om det finns tumörceller i kanterna av den borttagna vävnaden.

  • Negativ marginal: Inga tumörceller finns kvar vid vävnadskanten. Detta tyder på att hela tumören har avlägsnats framgångsrikt, vilket minskar risken för att den ska återkomma.

  • Positiv marginal: Tumörceller finns i vävnadskanten. Det betyder att det kan finnas cancerceller kvar i kroppen, vilket kan kräva ytterligare operation eller behandling.

Vid en partiell nefrektomi (där endast en del av njuren avlägsnas) omfattar marginalerna njurvävnaden och det omgivande fettet vid borttagningsområdet. Vid en radikal nefrektomi (där hela njuren avlägsnas) omfattar marginalerna vanligtvis det omgivande fettet, urinledaren (röret som förbinder njuren med urinblåsan) och närliggande blodkärl. Din patologirapport kommer att förklara marginalernas status tydligt.

Vad betyder lymfovaskulär invasion?

Lymfovaskulär invasion innebär att tumörceller har trängt in i små blod- eller lymfkärl. Blodkärl transporterar blod genom hela kroppen, och lymfkärlen transporterar en vätska som kallas lymfa, som är ansluten till lymfkörtlar. Om tumörceller kommer in i dessa kärl kan cancern sprida sig till andra delar av kroppen. Förekomsten av lymfovaskulär invasion är ett viktigt fynd som kan påverka din behandling och övervakning.

Varför undersöks lymfkörtlar, och vad betyder resultaten?

Lymfkörtlar är små immunorgan i hela kroppen som hjälper till att bekämpa infektioner. Tumörceller sprider sig ibland till lymfkörtlar via lymfkärl. Under operationen kan närliggande lymfkörtlar tas bort och undersökas för att kontrollera om cancern har spridit sig.

  • Negativa lymfkörtlar: Inga tumörceller hittades i de undersökta lymfkörtlarna.

  • Positiva lymfkörtlar: Tumörceller hittades i de undersökta lymfkörtlarna. Närvaron av cancerceller i lymfkörtlarna indikerar en högre risk för att cancern sprider sig ytterligare, vilket eventuellt kräver ytterligare behandlingar såsom kemoterapi eller immunterapi.

Din patologirapport kommer tydligt att ange antalet undersökta lymfkörtlar, deras placering och om några innehöll cancerceller.

Vad är extranodal extension?

Extranodal utbredning innebär att cancerceller som finns inuti en lymfkörtel har brutit igenom lymfkörtelns yttre kapsel in i omgivande vävnader. Detta fynd är viktigt eftersom det indikerar en högre risk för tumöråterfall eller spridning, och kan påverka din läkares beslut om ytterligare behandlingar.

Patologisk stadieindelning (TNM-system) för klarcellig njurcellscancer

Din läkare använder TNM-stadiet för att beskriva din tumörs svårighetsgrad. Detta system hjälper ditt vårdteam att förstå hur avancerad tumören är genom att titta på tre viktiga faktorer. Dessa faktorer inkluderar tumörens storlek och hur djupt den har vuxit (T), om cancercellerna har spridit sig till närliggande lymfkörtlar (N) och om cancern har spridit sig till avlägsna delar av kroppen (M). Att känna till TNM-stadiet hjälper din läkare att planera den bästa behandlingen och uppskatta din prognos (utsikter).

Tumörstadium (T):

  • T1: Tumören är 7 cm eller mindre och helt inuti njuren.

  • T2: Tumören är större än 7 cm men fortfarande helt inne i njuren.

  • T3: Tumören har vuxit in i det omgivande fettet eller en stor ven som är fäst vid njuren.

  • T4: Tumören sträcker sig utanför njuren genom en skyddande barriär (Gerotas fascia) eller in i närliggande organ, såsom binjuren.

Lymfkörtelstadium (N):

  • N0: Inga cancerceller i lymfkörtlarna.

  • N1: Cancerceller som finns i en eller flera lymfkörtlar.

  • NX: Inga lymfkörtlar togs bort eller undersöktes.

Metastatiskt stadium (M):

  • M0: Cancern har inte spridit sig till avlägsna kroppsdelar.

  • M1: Cancern har spridit sig till avlägsna områden, som lungorna eller levern.

  • MX: Inte tillräckligt med information för att avgöra om cancern har spridit sig till avlägsna kroppsdelar.

Högre stadiumnummer betyder generellt att tumören är mer avancerad och kan behöva ytterligare behandlingar.

Undersökning av den icke-tumörrelaterade njurvävnaden

Patologer undersöker även den friska njurvävnaden som omger tumören. De kontrollerar även om det finns andra tillstånd, såsom de som orsakas av högt blodtryck (arterionefroskleros) eller diabetes (diabetisk nefropati). Eventuella fynd kommer att inkluderas i din patologirapport.

Frågor att ställa till din läkare

  • Kan du tydligt förklara min tumörs grad och stadium?

  • Finns sarkomatoida eller rhabdoida celler i min tumör, och vad betyder det?

  • Vilka är resultaten av den kirurgiska marginalen, och kommer jag att behöva ytterligare behandlingar?

  • Var mina lymfkörtlar fria, eller behöver jag ytterligare behandlingar på grund av lymfkörtelpåverkan?

  • Vilka uppföljningstester eller övervakning behöver jag?

  • Hur stor är risken att min tumör kan komma tillbaka eller sprida sig?

  • Bör jag överväga genetisk testning eller rådgivning?

  • Finns det livsstilsförändringar jag kan göra för att förbättra min allmänna hälsa?

A+ A A-