Leiomyosarkom

av Bibianna Purgina MD FRCPC
Augusti 9, 2024

Bakgrund:

Leiomyosarkom är en typ av cancer som börjar i glatta muskelceller. Släta muskler är den typ av muskel som finns i många delar av kroppen, inklusive väggarna i blodkärlen, matsmältningskanalen och livmodern. Till skillnad från musklerna som rör våra armar och ben, fungerar glatt muskulatur utan att vi tänker på det, och hjälper till att flytta maten genom matsmältningssystemet och kontrollera blodflödet. Leiomyosarkom är en sällsynt cancer som kan uppstå var som helst i kroppen där glatt muskulatur finns, men det drabbar oftast livmodern, buken eller blodkärlen.

Vilka är symtomen på leiomyosarkom?

Symtomen på leiomyosarkom kan variera beroende på var tumören befinner sig. Vanliga symtom inkluderar:

• En knöl eller svullnad: Detta är ofta det första tecknet på leiomyosarkom. Klumpen kan eller kanske inte är smärtsam.
• Smärta: Smärta kan uppstå om tumören trycker på närliggande nerver eller organ.
• Oförklarlig viktminskning: Att gå ner i vikt utan att försöka kan vara ett tecken på många typer av cancer, inklusive leiomyosarkom.
• Trötthet: Att känna sig ovanligt trött eller svag är ett vanligt symptom vid många cancerformer.
• Blödning: Om tumören sitter i livmodern eller matsmältningskanalen kan det orsaka onormal blödning.

Vad orsakar leiomyosarkom?

Leiomyosarkom orsakas av förändringar (mutationer) i glatta muskelcellers DNA. Dessa mutationer får cellerna att växa okontrollerat, vilket leder till bildandet av en tumör. De flesta fall av leiomyosarkom inträffar sporadiskt, vilket innebär att de inträffar av en slump och inte ärvs. Vissa fall kan dock vara förknippade med genetiska tillstånd som ökar risken för att utveckla vissa typer av cancer.

Hur ställs denna diagnos?

Diagnosen leiomyosarkom ställs vanligtvis efter en biopsi eller operation för att ta bort tumören. Under dessa procedurer tas ett litet tumörprov som undersöks i mikroskop av en patolog. Patologen letar efter specifika egenskaper i cellerna som är karakteristiska för leiomyosarkom. Ytterligare tester, som t.ex immunhistokemi (IHC), kan också utföras för att bekräfta diagnosen.

Histologiska typer av leiomyosarkom

Patologer klassificerar leiomyosarkom i tre histologiska typer baserat på hur tumörcellerna ser ut under mikroskopet:

• Väl differentierad: I denna typ ser tumörcellerna ganska lika ut som normala glatta muskelceller. Väldifferentierat leiomyosarkom tenderar att växa långsammare och kan bli bättre prognos.
• Konventionell: Detta är den vanligaste typen av leiomyosarkom. Tumörcellerna ser mer onormala ut än i väldifferentierat leiomyosarkom, och tumören kan växa snabbare.
• Dåligt differentierad/pleomorf: Hos denna typ ser tumörcellerna väldigt annorlunda ut från normala celler. Dåligt differentierat/pleomorft leiomyosarkom tenderar att vara mer aggressivt och kan vara mer benägna att sprida sig till andra kroppsdelar.

Franska Federation of Cancer Centers Sarcoma Grading System (FNCLCC)

French Federation of Cancer Centers Sarcoma Grading System, eller FNCLCC, är ett system som patologer använder för att gradera sarkom som leiomyosarcoma. Betyget är viktigt eftersom det hjälper till att förutsäga hur tumören sannolikt kommer att bete sig, inklusive hur snabbt den kan växa och om den kan spridas till andra delar av kroppen.

FNCLCC-systemet tilldelar en poäng till tumören baserat på tre komponenter:

• Mitotisk aktivitet: Detta avser antalet celler som aktivt delar sig i tumören. Ett högre antal delande celler innebär en högre mitotisk aktivitetspoäng. För detta system räknar patologer antalet mitotiska figurer i 5 mm2 vävnad.
• Nekros: Nekros betyder död av celler eller vävnad. I detta sammanhang avser det områden av tumören där cellerna har dött. Mer nekros tyder vanligtvis på en mer aggressiv tumör.
• Differentiering: Differentiering avser hur mycket tumörcellerna ser ut som normala celler. Ju mer tumörcellerna skiljer sig från normala celler, desto högre differentieringspoäng. I FNCLCC-systemet får väldifferentierat leiomyosarkom poängen 1, konventionell leiomyosarkom får poängen 2 och dåligt differentierad/pleomorft leiomyosarkom får poängen 3.

Poängen från dessa tre komponenter läggs samman för att ge tumören ett övergripande betyg, som kan variera från grad 1 (låg grad) till grad 3 (hög grad). En högre grad indikerar en mer aggressiv tumör som är mer benägen att sprida sig.

Mikroskopiska egenskaper hos leiomyosarkom

Under mikroskopet består leiomyosarkom av onormalt utseende spindelceller, som är långa och tunna, arrangerade i långa korsande fasciklar (buntar). Tumörcellerna har ofta hyperkromatiskt (mörkfärgning) och pleomorf (variabel form) kärnor, vilket innebär att kärnorna ser väldigt annorlunda ut från normala glatta muskelceller. I vissa fall kan tumörcellerna också visa ljust rosa intranukleära pseudo-inneslutningar, som är projektioner av cytoplasman (cellkropp) in i kärnan. Dessa egenskaper hjälper patologer att skilja leiomyosarkom från andra typer av tumörer.

immunohistokemi

Immunhistokemi (IHC) är ett speciellt test som patologer använder för att identifiera typen av tumör. Det innebär att man applicerar speciella markörer på vävnadsprovet som fastnar på specifika proteiner i cellerna. För leiomyosarkom inkluderar vanliga testade markörer SMA (slätmuskelaktin), desminoch h-caldesmon. Dessa markörer är vanligtvis positiva vid leiomyosarkom, vilket hjälper till att bekräfta diagnosen. Patologer kan också testa för markörer som CD34 och S100, som vanligtvis är negativa vid leiomyosarkom, för att hjälpa till att utesluta andra typer av tumörer.

Lymfovaskulär invasion

Lymfovaskulär invasion uppstår när cancerceller invaderar ett blodkärl eller lymfkärl. Blodkärl är tunna rör som transporterar blod genom hela kroppen, till skillnad från lymfkärl, som bär en vätska som kallas lymf istället för blod. Dessa lymfkärl ansluter till små immunorgan som kallas lymfkörtlar utspridda i hela kroppen. Lymfovaskulär invasion är viktig eftersom den sprider cancerceller till andra kroppsdelar, inklusive lymfkörtlar eller levern, via blodet eller lymfkärlen.

Perineural invasion

Patologer använder termen "perineural invasion" för att beskriva en situation där cancerceller fäster vid eller invaderar en nerv. "Intraneural invasion" är en besläktad term som specifikt hänvisar till cancerceller som finns inuti en nerv. Nerver, som liknar långa trådar, består av grupper av celler som kallas neuroner. Dessa nerver, som finns i hela kroppen, överför information som temperatur, tryck och smärta mellan kroppen och hjärnan. Närvaron av perineural invasion är viktig eftersom det tillåter cancerceller att resa längs nerven in i närliggande organ och vävnader, vilket ökar risken för att tumören återkommer efter operationen.

Marginaler

Inom patologi är en marginal kanten på vävnad som tas bort under tumörkirurgi. Marginalstatusen i en patologirapport är viktig då den indikerar om hela tumören tagits bort eller om en del lämnats kvar. Denna information hjälper till att fastställa behovet av ytterligare behandling.

Patologer bedömer vanligtvis marginaler efter ett kirurgiskt ingrepp, som en excision or resektion, som tar bort hela tumören. Marginaler utvärderas vanligtvis inte efter en biopsi, som tar bort endast en del av tumören. Antalet rapporterade marginaler och deras storlek – hur mycket normal vävnad som finns mellan tumören och skärkanten – varierar beroende på vävnadstyp och tumörplacering.

Patologer undersöker marginalerna för att kontrollera om tumörceller finns vid vävnadens skärkant. En positiv marginal, där tumörceller hittas, tyder på att viss cancer kan finnas kvar i kroppen. Däremot antyder en negativ marginal, utan tumörceller vid kanten, att tumören avlägsnades helt. Vissa rapporter mäter även avståndet mellan de närmaste tumörcellerna och marginalen, även om alla marginaler är negativa.

Lymfkörtlar

Små immunorgan, kända som lymfkörtlar, finns i hela kroppen. Cancerceller kan resa från en tumör till dessa lymfkörtlar via små lymfkärl. Av denna anledning tar läkare ofta bort och mikroskopiskt undersöker lymfkörtlar för att leta efter cancerceller. Denna process, där cancerceller flyttar från den ursprungliga tumören till en annan kroppsdel, som en lymfkörtel, kallas metastas.

Cancerceller migrerar vanligtvis först till lymfkörtlar nära tumören, även om avlägsna lymfkörtlar också kan påverkas. Följaktligen tar kirurger vanligtvis bort lymfkörtlarna närmast tumören först. De kan ta bort lymfkörtlar längre bort från tumören om de är förstorade och det finns en stark misstanke om att de innehåller cancerceller.

Patologer kommer att undersöka alla lymfkörtlar som har tagits bort under ett mikroskop, och resultaten kommer att beskrivas i din rapport. Ett "positivt" resultat indikerar närvaron av cancerceller i lymfkörteln, medan ett "negativt" resultat betyder att inga cancerceller hittades. Om rapporten hittar cancerceller i en lymfkörtel kan den också ange storleken på det största klustret av dessa celler, ofta kallat ett "fokus" eller "deposition". Extranodal förlängning uppstår när tumörceller penetrerar lymfkörtelns yttre kapsel och sprids in i den intilliggande vävnaden.

Att undersöka lymfkörtlar är viktigt av två skäl. För det första hjälper det att bestämma det patologiska nodalstadiet (pN). För det andra, att upptäcka cancerceller i en lymfkörtel tyder på en ökad risk för att senare hitta cancerceller i andra kroppsdelar. Denna information vägleder din läkare att avgöra om du behöver ytterligare behandlingar, såsom kemoterapi, strålbehandling eller immunterapi.

Patologiskt stadium (pTNM)

Det patologiska stadiet för leiomyosarkom är baserat på TNM-stadiesystemet, ett internationellt erkänt system skapat av Amerikanska gemensamma kommittén för cancer. Detta system använder information om primären tumör (T), lymfkörtlar (N) och avlägsen metastatisk sjukdom (M) för att bestämma det fullständiga patologiska stadiet (pTNM). Din patolog kommer att undersöka den inlämnade vävnaden och ge varje del ett nummer. I allmänhet innebär ett högre antal en mer avancerad sjukdom och en värre prognos.

Tumörstadium (pT) för leiomyosarkom

Tumörstadiet för leiomyosarkom varierar beroende på kroppsområdet där tumören startade. Till exempel kommer en 5 centimeter tumör som börjar i huvudet eller nacken att ges ett annat tumörstadium än en tumör som börjar djupt bak i buken (retroperitoneum). Men på de flesta kroppsplatser inkluderar tumörstadiet tumörstorleken och om tumören har vuxit till omgivande kroppsdelar.

Tumörer i huvud och nacke

T1 - Tumören är inte större än 2 centimeter stor.
T2 - Tumören är mellan 2 och 4 centimeter stor.
T3 - Tumören är större än 4 centimeter i storlek.
T4 - Tumören har vuxit till omgivande vävnader som ansiktsbenen eller skallen, ögat, de större blodkärlen i nacken eller hjärnan.

Tumörer på bröstet, ryggen eller magen och armar eller ben (bål och extremiteter)

T1 - Tumören är inte större än 5 centimeter stor.
T2 - Tumören är mellan 5 och 10 centimeter stor.
T3 - Tumören är mellan 10 och 15 centimeter stor.
T4 - Tumören är större än 15 centimeter i storlek.

Tumörer i buken, inklusive matsmältningskanalen och organ inuti bröstet (thorax viscerala organ)

T1 - Tumören ses bara i ett organ.
T2 – Tumören har växt in i bindväven som omger det organ som startas från.
T3 - Tumören har vuxit till minst ett annat organ.
T4 - Flera tumörer hittas.

Tumörer i retroperitoneum (baksidan av buken)

T1 - Tumören är inte större än 5 centimeter stor.
T2 - Tumören är mellan 5 och 10 centimeter stor.
T3 - Tumören är mellan 10 och 15 centimeter stor.
T4 - Tumören är större än 15 centimeter i storlek.

Tumörer runt ögat

T1 - Tumören är inte större än 2 centimeter stor.
T2 - Tumören är större än 2 centimeter i storlek men har inte vuxit in i benen som omger ögat.
T3 - Tumören har vuxit in i benen som omger ögat eller andra ben i skallen.
T4 - Tumören har vuxit in i ögat (jordklotet) eller de omgivande vävnaderna som ögonlocken, bihålorna eller hjärnan.

Nodalstadium (pN) för leiomyosarkom

Leiomyosarkom ges ett nodalstadium mellan 0 och 1 baserat på förekomst eller frånvaro av cancerceller i en eller flera lymfkörtlar. Om inga cancerceller ses i några lymfkörtlar är nodalstadiet N0. Om inga lymfkörtlar skickas för patologisk undersökning kan nodalstadiet inte bestämmas och nodalstadiet anges som NX. Om cancerceller finns i några lymfkörtlar, är nodalstadiet listat som N1.