Icke-invasiv follikulär sköldkörtelneoplasma med papillärliknande kärnfunktioner (NIFTP)

av Jason Wasserman MD PhD FRCPC
Februari 21, 2024

Icke-invasiv follikulär sköldkörtelneoplasma med papillärliknande nukleära egenskaper (NIFTP) är en långsamt växande tumör i sköldkörteln. Denna tumör klassades tidigare som en typ av sköldkörtelcancer men anses nu ligga på gränsen mellan godartad (icke cancer) och malign (cancer) tumörer.

Fram till 2016 kallades NIFTP non-invasive incapsulated follicular variant papillary thyroid carcinoma (EFVPTC). På den tiden ansågs det också vara en typ av sköldkörtelcancer. Tumören beskrevs som icke-invasiv eftersom hela tumören var omgiven av en kapsel och tumörcellerna sågs inte sprida sig till eller invaderar normal sköldkörtelvävnad. Namnet och klassificeringen ändrades efter att flera stora, vetenskapliga studier visade att patienter som diagnostiserats med icke-invasiv EFVPTC kunde botas med enbart kirurgi.

Kan tumörcellerna i icke-invasiv follikulär sköldkörtelneoplasma med papillärliknande nukleära egenskaper (NIFTP) spridas till lymfkörtlar och andra delar av kroppen?

NIFTP har en mycket låg malign potential vilket innebär att det är mycket osannolikt att det sprids till lymfkörtlar eller andra delar av kroppen. Dessutom botas de flesta patienter med icke-invasiv follikulär sköldkörtelneoplasma med papillärliknande nukleära egenskaper genom enbart kirurgi.

Men för ett litet antal patienter som initialt diagnostiserades med NIFTP, kommer tumörceller att hittas senare i en lymfkörtel eller andra delar av kroppen. Tumörceller som sprider sig till en lymfkörtel eller annan del av kroppen kallas metastas. När detta händer, troligen, ett litet område av tumörkapseln invasion sågs inte när tumören undersöktes. I denna situation kan den ursprungliga diagnosen behöva ändras.

Vad orsakar icke-invasiv follikulär sköldkörtelneoplasma med papillärliknande nukleära egenskaper (NIFTP)?

De specifika orsakerna till NIFTP, liksom många sköldkörteltumörer, är inte helt klarlagda. Man tror dock att genetiska mutationer och miljöfaktorer kan spela en roll i dess utveckling. Exponering för strålning, särskilt under barndomen, är en känd riskfaktor för sköldkörteltumörer i allmänhet.

Vilka är symtomen på icke-invasiv follikulär sköldkörtelneoplasma med papillärliknande nukleära egenskaper (NIFTP)?

NIFTP uppvisar ofta inte några specifika symtom och upptäcks vanligtvis tillfälligt under avbildningsstudier av andra skäl eller som en palpabel sköldkörtelknöl under en fysisk undersökning. När symtom uppstår kan de inkludera en märkbar knöl i nacken, svårigheter att svälja eller andas, eller röstförändringar. Dessa symtom är dock inte unika för NIFTP och kan associeras med olika sköldkörteltillstånd.

Hur ställs denna diagnos?

Diagnosen NIFTP kan endast ställas efter att hela tumören tagits bort och skickats för undersökning i mikroskop av en patolog. Denna undersökning måste utföras för att säkerställa att tumörcellerna inte passerar tumörkapsel eller sprids till den normala omgivande sköldkörtelvävnaden. Diagnosen kan inte ställas efter att ett litet vävnadsprov har tagits bort från sköldkörteln i ett förfarande som kallas finnålssugning.

Mikroskopiska egenskaper

När de undersöks under mikroskop är tumörcellerna i NIFTP ofta separerade från den omgivande normala sköldkörteln av en tunn vävnadsbarriär som kallas en tumörkapsel. Om ingen kapsel syns bör tumörcellerna fortfarande separeras från den normala sköldkörteln med ett litet utrymme.

Liksom den normala sköldkörteln består NIFTP av follikulära celler som ansluter för att bilda folliklar. Termen "papillärliknande kärnegenskaper" betyder att tumörcellerna liknar cellerna som ses i en annan typ av sköldkörtelcancer som kallas papillär sköldkörtelcancer. Dessa egenskaper som involverar cellens kärna (den del av cellen som håller det genetiska materialet) inkluderar kromatinrensning (kärnan ser klar eller vit ut), kärnförstoring (kärnan är större än normalt), oregelbundna kärnmembran (det yttre lager av kärnan är inte slät), och trängsel (intilliggande kärnor överlappar eller berör varandra).

Genetiska förändringar i icke-invasiv follikulär sköldkörtelneoplasma med papillärliknande nukleära egenskaper (NIFTP)

Flera genetiska förändringar har identifierats i NIFTP, som hjälper till att skilja det från mer aggressiva sköldkörtelcancer:

• RAS-mutationer: De vanligaste genetiska förändringarna som finns i NIFTP är mutationer i RAS-genfamiljen. Dessa mutationer ses även i andra typer av godartad och malign sköldkörteltumörer.
• BRAF V600E mutationer: Även om BRAF V600E-mutationer vanligtvis förknippas med mer aggressiva papillära sköldkörtelkarcinom, är deras närvaro i NIFTP sällsynt. Frånvaron av BRAF V600E-mutationer är en av de egenskaper som hjälper till att skilja NIFTP från mer aggressiva former av sköldkörtelcancer.
• PIK3CA- och TERT-promotormutationer: Dessa mutationer är mindre vanligt förknippade med NIFTP och finns oftare i aggressiva sköldkörtelcancer. Deras närvaro i en sköldkörtelknöl skulle sannolikt argumentera mot en diagnos av NIFTP.

Det är viktigt att notera att diagnosen NIFTP i första hand baseras på histopatologisk undersökning, vilket innebär en detaljerad mikroskopisk undersökning av tumörcellerna och deras arkitektur. Närvaron av specifika genetiska förändringar kan stödja diagnosen men är inte enbart avgörande.

Lymfatisk invasion

Lymfatisk invasion innebär att tumörceller sågs inuti ett lymfkärl. Lymfatiska kärl är små ihåliga rör som tillåter flödet av en vätska som kallas lymfa från vävnader till immunorgan som kallas lymfkörtlar. Lymfatisk invasion bör inte ses i NIFTP.

Vaskulär invasion (angioinvasion)

Vaskulär invasion (även kallad angioinvasion) är spridningen av tumörceller in i ett blodkärl. Blodkärl transporterar blod runt i kroppen. Vaskulär invasion bör inte ses i NIFTP.

Marginaler

Inom patologi hänvisar en marginal till kanten av vävnad som tas bort under tumörkirurgi. Marginalstatusen i en patologirapport är viktig då den indikerar om hela tumören tagits bort eller om en del lämnats kvar. Denna information hjälper till att fastställa behovet av ytterligare behandling.

Patologer bedömer vanligtvis marginaler efter ett kirurgiskt ingrepp som en excision or resektion, som syftar till att ta bort hela tumören. Marginaler utvärderas vanligtvis inte efter en biopsi, som tar bort endast en del av tumören. Antalet rapporterade marginaler och deras storlek – hur mycket normal vävnad som finns mellan tumören och skärkanten – varierar beroende på vävnadstyp och tumörplacering.

Patologer undersöker marginalerna för att kontrollera om tumörceller finns vid vävnadens skärkant. En positiv marginal, där tumörceller hittas, tyder på att vissa tumörceller kan finnas kvar i kroppen. Däremot antyder en negativ marginal, utan tumörceller vid kanten, att tumören avlägsnades helt. Vissa rapporter mäter även avståndet mellan de närmaste tumörcellerna och marginalen, även om alla marginaler är negativa.