Urotelcancer

av Jason Wasserman MD PhD FRCPC och Zuzanna Gorski MD
Juni 12, 2025

---

Urotelial karcinom är en typ av cancer. Den utvecklas från speciella celler som kallas urotelceller, som bekläder urinvägarnas insida. Urinvägarna omfattar urinblåsan, urinledarna, njurarna och urinröret. De flesta uroteliala karcinom börjar i urinblåsan, vilket gör den till den vanligaste typen av blåscancer. Ibland kan denna cancer börja som en icke-invasiv typ som kallas urotelialt karcinom in situ, innan den blir invasiv.

Förstå urinvägarna

Urinvägarna är det system som hjälper till att avlägsna avfall och överflödig vätska från kroppen genom urinen. Det omfattar dessa delar:

• njurarOrgan som filtrerar blod för att producera urin.

• Uretrar: Rör som transporterar urin från njurarna till urinblåsan.

• BlåsaEn muskulär säck som lagrar urin tills du kissar.

• UrinrörRöret som transporterar urin ut ur kroppen.

Urinvägarnas inre slemhinna består av specialiserade celler som kallas urotelceller, som bildar en skyddande barriär som kallas urotelet.

Vad orsakar urotelial karcinom?

Flera faktorer kan öka en persons risk att utveckla urotelialt karcinom.

Vanliga riskfaktorer inkluderar:

• Rökning av tobak (den viktigaste riskfaktorn).

• Exponering för vissa kemikalier, såsom opium, bensidinbaserade färgämnen, aromatiska aminer och arsenik.

• Användning av växtbaserade läkemedel som innehåller aristolochiasyra från Aristolochia-växter.

• Kronisk blåsirritation från långvarig kateteranvändning, blåssten eller infektioner som Schistosoma haematobium.

• Tidigare behandlingar som involverat strålbehandling av bäckenet eller kemoterapiläkemedel som cyklofosfamid eller klornafazin.

Genetiska syndrom kopplade till urotelialt karcinom

Vissa ärftliga genetiska tillstånd kan också öka risken för att utveckla urotelialt karcinom:

• Lynch syndromPersoner med detta tillstånd löper större risk att utveckla tumörer i de övre urinvägarna, såsom i njurarna eller urinledarna.

• Costellos syndromPersoner med detta syndrom har en högre risk att utveckla blåstumörer.

Symtom på urotelialt karcinom

Vanliga symtom på urotelialt karcinom inkluderar:

• Blod i urinen, vilket gör att den ser röd, rosa eller brun ut.

• Smärta eller en brännande känsla vid urinering.

• Behov av att urinera oftare eller brådskande.

• Smärta i buken eller ryggen, särskilt om en tumör blockerar urinflödet från njurarna eller urinledarna.

Hur sprider sig urotelialt karcinom?

Urotelcancer har sitt ursprung i urotelet och kan sprida sig till de djupare vävnadslagren under denna slemhinna. patologer beskriv detta som invasionDessa djupare lager inkluderar bindväv som kallas lamina propria, muskelvävnad som kallas muscularis propria, fettvävnad och ibland yttre lager som serosa. Din patolog kommer att noggrant undersöka hur djupt cancercellerna har spridit sig. Detta invasiondjup hjälper till att avgöra hur allvarlig cancern är (tumörstadiet) och hjälper till att vägleda din behandling.

Hur diagnostiseras urotelialt karcinom?

Din läkare kan använda flera tester för att diagnostisera urotelialt karcinom:

• Urinprov (urincytologi): Undersökning av urin under ett mikroskop för att hitta cancerceller.

• BiopsiCystoskopi: Att ta bort en liten bit vävnad från urinblåsan eller urinvägarna, ofta med hjälp av en procedur som kallas cystoskopi.

• Kirurgi för att avlägsna tumören, så kallad transuretral resektion av blåstumör (TURBT), för diagnos och initial behandling.

• För större eller invasiva tumörer kan mer omfattande kirurgi krävas för att avlägsna delar av eller hela det drabbade organet.

Tumörklass

Patologer klassificerar urotelialt karcinom som låggradigt eller höggradigt baserat på hur tumörcellerna ser ut under ett mikroskop:

• Låggradiga tumörer: Celler liknar normala urotelceller. Dessa tumörer växer långsamt och är mindre benägna att invadera eller sprida sig.

• Höggradiga tumörer: Cellerna ser mycket onormala ut, stora, mörka och oorganiserade. De flesta uroteliala karcinom är höggradiga. Dessa tumörer växer snabbare och har större risk att sprida sig eller komma tillbaka efter behandling.

Skivepitel- och körteldifferentiering

Ibland kan tumörcellerna vid urotelial karcinom förändras och se ut som andra typer av celler:

• Skivepiteldifferentiering: Tumörceller ser ut som skivepitelceller (celler som normalt finns i huden). Upp till 40 % av tumörerna kan uppvisa denna förändring.

• Körteldifferentiering: Tumörceller bildar körtelliknande strukturer som liknar körtlar som finns i tjocktarmen.

Varianter av urotelialt karcinom

Varianter är typer av urotelialt karcinom med unika mikroskopiska mönster. Vissa varianter är mer aggressiva, vilket ökar sannolikheten för spridning. De vanligaste varianterna av urotelialt karcinom beskrivs i avsnitten nedan.

Mikropapillärt urotelialt karcinom

Tumörceller bildar små fingerliknande utskott ("mikropapillära") som finns i öppna utrymmen som kallas lakuner. Denna aggressiva variant sprider sig ofta snabbt till lymfkörtlar och avlägsna organ.

Kapslad urotelial karcinom

Tumörceller bildar små grupper ("bon") som nära liknar normala blåsstrukturer, vilket gör diagnosen svår i små biopsiprover.

Tubulärt och mikrocystiskt urotelialt karcinom

Tumörceller bildar små, rundade strukturer som kallas tubuli eller mikrocyster.

Stort kapslat urotelialt karcinom

Liknar kapslad karcinom men bildar större bon. Denna aggressiva variant sprider sig vanligtvis utanför urinblåsan till lymfkörtlar och avlägsna platser.

Plasmacytoid urotelial karcinom

Tumörceller liknar immunceller som kallas plasmaceller. Cellerna klibbar inte ihop ("diskohesive") och sprider sig aggressivt till lymfkörtlar och andra organ.

Sarcomatoid urotelialt karcinom

Tumörceller liknar sarkom, en aggressiv cancertyp som ofta sprider sig till lungor och ben. Vissa sarkomatoida tumörer innehåller celler som liknar ben, muskler eller brosk (heterolog differentiering), vilket tyder på en sämre prognos.

Lymfoepiteliom-liknande urotelial karcinom

Tumörceller ser mycket onormala ut ("odifferentierade") och är ofta omgivna av immunceller som kallas lymfocyter.

Klarcellsuroteliala karcinom

Tumörceller innehåller glykogen (ett lagringsämne), vilket ger ett tydligt utseende under mikroskop.

Dåligt differentierat urotelialt karcinom

Tumörceller skiljer sig avsevärt från normala urotelceller. Patologer utför vanligtvis immunhistokemi (speciella tester) för att bekräfta tumörens ursprung.

Lymfovaskulär invasion

Lymfovaskulär invasion innebär att cancerceller har trängt in i små blod- eller lymfkärl, vilket gör att cancern kan spridas till lymfkörtlar eller andra kroppsdelar. Om lymfovaskulär invasion upptäcks ökar risken för att cancern kan sprida sig någon annanstans.

Lymfkörtlar

Lymfkörtlar är små organ som hjälper kroppen att bekämpa infektioner. Cancerceller kan sprida sig till lymfkörtlar genom små kärl som kallas lymfkanaler. Under operationen tas lymfkörtlar nära tumören ofta bort och kontrolleras för cancerceller.

Om cancerceller hittas kallas lymfkörtlarna för "positiva". Om inga cancerceller finns kallas lymfkörtlarna för "negativa". Resultaten hjälper till att avgöra om ytterligare behandlingar, såsom kemoterapi, strålning eller immunterapi, behövs.

Marginaler

Marginaler hänvisar till kanterna på vävnaden som en kirurg tar bort under en canceroperation. Patologer undersöker noggrant dessa kanter i mikroskop för att kontrollera om några cancerceller finns kvar.

• Negativ marginal: Inga cancerceller hittades, vilket innebär att tumören troligen togs bort helt.

• Positiv marginal: Cancerceller finns i kanten, vilket tyder på att viss cancer fortfarande kan finnas kvar i kroppen och kräver ytterligare behandling.

Patologiskt stadium (TNM-systemet)

Läkare använder TNM-systemet för att beskriva hur avancerad cancern är. Det omfattar följande delar:

Tumörstadium (T):

• T1: Tumören har vuxit in i bindvävsskiktet (lamina propria).

• T2: Tumören har vuxit in i blåsans muskellagr.

• T3: Tumören har nått fettvävnaden runt urinblåsan.

• T4: Tumören har spridit sig till närliggande organ som prostata, livmoder eller bäckenvägg.

Nodalstadium (N):

• N0: Inga cancerceller i lymfkörtlar.

• N1: Cancerceller finns i en bäckenlymfkörtel.

• N2: Cancerceller som finns i flera bäckenlymfkörtlar.

• N3: Cancerceller som finns i lymfkörtlar utanför bäckenet (gemensamma höftknutpunkter).

• NX: Inga lymfkörtlar undersökta.

Ett högre stadium innebär att cancern är mer avancerad och ofta kräver mer omfattande behandling.

Frågor att ställa till din läkare

• Vilket stadium och vilken grad har min tumör, och vad betyder det för min behandling?

• Behöver jag ytterligare behandlingar efter operationen?

• Vad är risken för att tumören återkommer eller sprider sig?

• Hur ofta ska jag göra uppföljande tester eller kontroller?

• Bör jag göra livsstilsförändringar för att minska risken för återfall?

• Borde mina familjemedlemmar screenas för denna typ av cancer?

• Vilka symtom eller tecken ska jag vara uppmärksam på som kan tyda på att cancern har återvänt?