fusion



I en molekylär patologirapport, ordet sammansmältning hänvisar till en specifik genetisk förändring där två olika gener som normalt är separata går samman. Denna sammanfogning skapar en ny hybridgen som producerar ett onormalt protein. Dessa fusionshändelser sker inuti cancercellerna och är inte något en person föds med. Eftersom de bara finns i cancerceller, kan identifiering av en fusion hjälpa läkare att diagnostisera specifika typer av cancer, vägleda behandlingsbeslut och förutsäga hur sjukdomen kan bete sig.

Varför uppstår genfusioner?

Genfusioner sker vanligtvis när DNA inuti en cell skadas. DNA innehåller instruktionerna för alla kroppens celler, och när de går sönder kan delarna ordnas om på fel sätt. Om två separata gener smälter samman under denna process blir resultatet en ny hybridgen. DNA-skador som leder till genfusioner kan inträffa av en slump eller utlösas av exponering för miljöfaktorer, såsom strålning eller kemikalier. Men i många fall är den exakta orsaken okänd.

Vad händer med en cell efter att en fusion äger rum?

När en fusion inträffar instruerar den nya hybridgenen cellen att göra ett onormalt protein. I många fall stör dessa proteiner cellens normala processer. De kan berätta för cellen att dela sig okontrollerat, ignorera signaler om att sluta växa eller undvika normal celldöd. Som ett resultat blir cellen med fusionen cancerös, och dessa onormala celler kan föröka sig och bilda en tumör.

Hur orsakar genfusioner cancer?

Genfusioner är viktiga drivkrafter för cancer eftersom de kan producera proteiner som stör cellens normala kontrollmekanismer. Vissa fusionsproteiner fungerar som en gaspedal och säger åt cellen att fortsätta växa och dela sig. Andra kan inaktivera proteiner som vanligtvis fungerar som bromsar, vilket hindrar cellen från att stanna eller reparera sig själv. Genfusioner finns ofta i blodcancer, som leukemi, och solida tumörer, såsom sarkom och vissa lungcancer. Eftersom dessa fusioner är unika för cancerceller, kan de också tjäna som mål för specifika cancerterapier.

Hur testar patologer för genfusioner?

Patologer använder flera specialiserade tester för att identifiera genfusioner. Dessa tester tittar på det genetiska materialet i cancerceller för att upptäcka om två gener har smält samman.

Här är de vanligaste testerna som används:

  1. Fluorescens in situ hybridisering (FISH): Detta test använder fluorescerande markörer för att detektera genfusioner. Markörerna kommer att lysa upp i ett specifikt mönster under mikroskopet om en fusion är närvarande.
  2. Polymeraskedjereaktion (PCR): Detta test letar efter specifika fusionsgener genom att kopiera segment av DNA eller RNA för att se om en känd fusion är närvarande.
  3. Nästa generations sekvensering (NGS): Detta avancerade test tittar på många gener samtidigt för att upptäcka fusioner och andra mutationer. Den ger en detaljerad bild av de genetiska förändringarna i en cancercell.
  4. Kromosomanalys (karyotypning): Denna äldre teknik undersöker kromosomernas struktur för att identifiera stora omarrangemang, inklusive genfusioner.

Resultaten av dessa tester kommer att inkluderas i patologirapporten, antingen bekräftar närvaron av en fusion eller anger att ingen fusion hittades. Rapporten kommer att namnge de inblandade generna om en specifik fusion upptäcks.

Här är ett exempel på hur ett fusionsresultat kan visas i en molekylär patologirapport

Test: Fluorescens in situ hybridisering (FISH)
Resultat: Positivt för BCR::ABL1 sammansmältning

tolkning: En fusion upptäcktes mellan BCR genen på kromosom 22 och OJ1 genen på kromosom 9. Denna fusion resulterar i bildandet av ett onormalt protein som driver okontrollerad celltillväxt. Smakämnen BCR::ABL1 fusion är karakteristisk för kronisk myeloid leukemi (KML) och vissa typer av akut lymfoblastisk leukemi (ALL). Detta fynd bekräftar diagnosen och indikerar att patienten kan ha nytta av riktad behandling med en tyrosinkinashämmare, såsom imatinib eller dasatinib.

I det här exemplet identifierar rapporten BCR::ABL1 fusion som vanligtvis förknippas med kronisk myeloid leukemi (KML). Denna fusion producerar ett protein som får cancerceller att växa okontrollerat. Att upptäcka denna fusion hjälper till att bekräfta diagnosen och vägleder behandlingen, eftersom tyrosinkinashämmare (TKI) som imatinib eller dasatinib är mycket effektiva mot cancer med denna specifika genetiska förändring.

Vilka är de vanligaste genfusionerna?

Här är en lista över några av de vanligaste genfusionerna och associerade cancerformer:

  • BCR::ABL1 - Kronisk myeloid leukemi (KML) och akut lymfatisk leukemi (ALL)
  • ETV6::RUNX1 - Akut lymfatisk leukemi (ALL)
  • PML::RARA - Akut promyelocytisk leukemi (APL)
  • EWSR1::FLI1 – Ewing sarkom
  • TMPRSS2::ERG - Prostatacancer
  • ALK::EML4 – Icke-småcellig lungcancer (NSCLC)
  • CBFB::MYH11 - Akut myeloid leukemi (AML)
  • RUNX1::RUNX1T1 - Akut myeloid leukemi (AML)
  • FUS::DDIT3 – Myxoid liposarkom
  • SS18::SSX1/SSX2 – Synovialt sarkom
  • ETV6::NTRK3 – Infantil fibrosarkom och sekretorisk bröstcancer
  • KMT2A (MLL)::AF4 - Akut lymfatisk leukemi (ALL)
  • ROS1-fusioner – Icke-småcellig lungcancer (NSCLC)
  • RET::PTC - Sköldkörtelcancer
  • PDGFRB-fusioner - Kronisk myelomonocytisk leukemi (CMML)
  • BCOR::CCNB3 – Klarcellssarkom i njuren
  • NUP98::NSD1 - Akut myeloid leukemi (AML)
  • EWSR1::ATF1 – Klarcellssarkom
  • TCF3::PBX1 - Akut lymfatisk leukemi (ALL)
  • BRAF::KIAA1549 – Pilocytiskt astrocytom
  • NTRK1-fusioner – Sköldkörtelcancer och pediatriska gliom
  • NTRK2-fusioner – Pediatriska höggradiga gliom
  • NTRK3-fusioner – Sekretorisk bröstcancer och medfödd mesoblastisk nefrom
  • FGFR1::TAC1 – Glioblastom och andra gliom
  • FGFR2-fusioner – Kolangiokarcinom och endometriecancer
  • FGFR3::TAC3 – Blåscancer och skivepitelcancer i lungorna
  • ETV6::ABL1 - Akut lymfatisk leukemi (ALL)
  • ABL1::NUP214 - Akut lymfatisk leukemi (ALL)
  • PAX3::FOXO1 – Alveolärt rabdomyosarkom
  • PAX7::FOXO1 – Alveolärt rabdomyosarkom
  • EWSR1::WT1 – Desmoplastisk små rundcellig tumör
  • TFE3-fusioner – Xp11 translokation njurcellscancer
  • FUS::ERG – Ewing-liknande sarkom
  • CD74::ROS1 – Icke-småcellig lungcancer (NSCLC)
  • STRN::ALK – Icke-småcellig lungcancer (NSCLC)
  • KMT2A (MLL)::ELL - Akut myeloid leukemi (AML)
  • NUP98::KDM5A - Akut myeloid leukemi (AML)
  • CREB1::ATF1 – Angiomatoid fibröst histiocytom
  • PRCC::TFE3 – Njurcellscancer
  • EWSR1::POU5F1 – Små rundcellssarkom

Varje genfusion spelar en betydande roll i de cancerformer där de finns. Att identifiera dem bekräftar diagnosen och hjälper läkare att välja terapier som är särskilt utformade för att rikta in sig på dessa genetiska förändringar.

Relaterade artiklar om MyPathologyReport

Biomarkörer för cancer
Mutation
A+ A A-