Den gastroesofageala korsningen är det område där matstrupen möter magsäcken. Matstrupen är ett rör som transporterar mat och vätskor från munnen till magen, medan magsäcken är ett muskelorgan som börjar smälta maten. Den gastroesofageala korsningen är en barriär för att förhindra att magsyra och annat innehåll rinner tillbaka in i matstrupen. Detta område är viktigt eftersom det är en vanlig plats för flera medicinska tillstånd.
Vilka typer av celler finns normalt i den gastroesofageala korsningen?
Den gastroesofageala förbindelsen är kantad av ett lager av vävnad som kallas slemhinna. Ytan av slemhinnan är täckt av en barriär som kallas epitel, och två typer av epitel finns normalt vid den gastroesofageala korsningen:
- Skivepitel: Detta lager av vävnad består av platt, tunt skivepitelceller, och det kantar det mesta av matstrupen. Dessa celler skyddar matstrupen från fysisk skada orsakad av att svälja mat och vätskor.
- Kolumnarepitel: Dessa celler är högre och finns normalt i magslemhinnan. De hjälper till att producera slem och andra ämnen som skyddar magen och hjälper matsmältningen.
Dessa två typer av celler möts vid den gastroesofageala korsningen, ett unikt övergångsområde som ibland kan genomgå förändringar på grund av medicinska tillstånd eller kronisk irritation.
Vilka medicinska tillstånd involverar vanligtvis den gastroesofageala korsningen?
Flera medicinska tillstånd kan påverka den gastroesofageala korsningen:
- Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): Detta tillstånd uppstår när magsyra ofta rinner tillbaka in i matstrupen, vilket irriterar slemhinnan nära den gastroesofageala korsningen.
- Barretts matstrupe: Hos vissa personer med långvarig GERD kan skivepitelcellerna vid den gastroesofageala korsningen ersättas av kolumnära celler, ett tillstånd som kallas Barretts matstrupe. Det kolumnära epitelet i Barretts matstrupe visar tarmmetaplasi, vilket betyder att det tar på sig egenskaper hos tarmen. Denna förändring kan öka risken för att utveckla matstrupscancer.
- Hiatal bråck: Detta inträffar när en del av magsäcken trycker sig genom diafragman och in i bröstet, vilket kan påverka den gastroesofageala korsningen.
- esofagit: Inflammation av matstrupen, ofta orsakad av sura uppstötningar, infektioner eller vissa mediciner, kan förekomma i detta område.
- dysplasia: dysplasia hänvisar till onormala förändringar i cellerna som kantar den gastroesofageala förbindelsen. Dysplasi kan involvera antingen skivepitel eller kolumnära epitel, speciellt om tarmmetaplasi är närvarande. Dysplasi anses vara ett precanceröst tillstånd och kräver noggrann övervakning.
- Cancer: Den vanligaste typen av cancer som uppstår vid den gastroesofageala korsningen kallas adenokarcinom. Det utvecklas ofta efter många år tarmmetaplasi och dysplasi. Tidig upptäckt är viktigt för framgångsrik behandling.
Hur letar läkare efter förändringar i den gastroesofageala korsningen?
Läkare använder flera metoder för att undersöka den gastroesofageala korsningen:
- endoskopi: Detta är en procedur där en tunn, flexibel slang med en kamera förs genom munnen in i matstrupen och magsäcken. Detta gör det möjligt för läkare att se den gastroesofageala korsningen och kontrollera efter inflammation, såreller onormala utväxter.
- Biopsi: Under en endoskopi kan små prover av vävnad tas från den gastroesofageala förbindelsen i en procedur som kallas en biopsi. En patolog undersöker dessa vävnadsprover under ett mikroskop för att leta efter inflammation, precancerösa förändringar eller cancer.
- Imaging test: I vissa fall kan läkare använda avbildningstester, såsom datortomografi eller bariumsvalor, för att utvärdera området runt den gastroesofageala korsningen.