Lymfkörtlar



Lymfkörtel

Lymfkörtlar är små, bönformade strukturer som är en del av kroppens lymfsystem. Lymfsystemet är ett nätverk av vävnader och organ, inklusive lymfkörtlar, som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och andra sjukdomar. Varje lymfkörtel fungerar som ett filter som fångar bakterier, cellrester, främmande partiklar och cancerceller.

Vad gör lymfkörtlar?

Lymfkörtlar spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De filtrerar lymfvätska som innehåller avfallsprodukter, bakterier och andra skadliga ämnen. Lymfkörtlarna lagras också vita blod celler, som hjälper kroppen att identifiera och bekämpa infektioner. När det finns en infektion, inflammation, eller cancer, kan lymfkörtlarna svälla när de arbetar för att filtrera bort skadliga ämnen och producera fler vita blodkroppar.

Var finns lymfkörtlar i kroppen?

Lymfkörtlar finns i hela kroppen, ofta i kluster. Några av de mest kända platserna inkluderar nacken, armhålorna, bröstet, buken och ljumsken. Det finns hundratals lymfkörtlar i kroppen, och de är vanligtvis belägna nära stora blodkärl och i områden där infektioner är mest benägna att komma in i kroppen.

Vad är strukturen hos en normal lymfkörtel och vilka typer av celler finns vanligtvis i lymfkörteln?

En normal lymfkörtel har en distinkt struktur med ett yttre lager som kallas kapseln och ett internt vävnadsnätverk. Insidan av lymfkörteln är uppdelad i två huvudområden: cortex och medulla. Cortex innehåller grupper av celler som kallas folliklar, som huvudsakligen består av B-celler. B-celler är en typ av vita blodkroppar som hjälper till att producera antikroppar för att bekämpa infektioner. Medulla innehåller T-celler, en annan typ av vita blodkroppar som direkt attackerar infekterade eller onormala celler. Lymfkörteln har också utrymmen som kallas bihålor som tillåter lymfvätska att strömma genom knutan, bära celler och avfallsprodukter.

Hur stor är en normal lymfkörtel?

Storleken på en normal lymfkörtel kan variera beroende på dess placering i kroppen. I allmänhet är de flesta normala lymfkörtlar små, från 1 till 2 centimeter (cm) i diameter. Lymfkörtlarna i nacken eller ljumsken kan vara något större, medan de i bröstet eller buken ofta är mindre. En lymfkörtel som är större än 2 cm, särskilt om den fortsätter att växa eller är fast och fixerad på plats, kan indikera ett underliggande tillstånd som kräver ytterligare undersökning. I avbildningsstudier, såsom MRT eller CT-skanningar, används termen "lymfadenopati" ofta för att beskriva förstorade lymfkörtlar.

Vilka typer av tillstånd påverkar lymfkörtlarna?

Lymfkörtlar kan påverkas av en mängd olika tillstånd, inklusive:

  • Infektioner – Lymfkörtlarna kan svullna och bli ömma när kroppen bekämpar en infektion. Detta kallas ofta svullna eller "reaktiva" lymfkörtlar och är ett typiskt svar på tillstånd som förkylning, influensa eller halsinfektion.
  • Autoimmuna sjukdomar – Tillstånd som reumatoid artrit och lupus kan få lymfkörtlarna att svälla som en del av ett onormalt immunsystemsvar.
  • Cancersjukdomar – Lymfkörtlar kan påverkas av cancer som t.ex lymfom (cancer som startar i lymfsystemet) eller metastatisk cancer (cancer som har spridit sig från andra delar av kroppen).
  • Inflammatoriska tillstånd – Icke-infektiös inflammation, till exempel från ett tillstånd som kallas sarkoidos, kan få lymfkörtlarna att förstoras.

Vad betyder det om en lymfkörtel beskrivs som reaktiv?

En reaktiv lymfkörtel betyder att den svarar på en infektion, inflammation eller annan stimulans. I denna situation förstoras lymfkörteln och kan innehålla fler vita blodkroppar än vanligt för att hjälpa till att bekämpa infektionen eller inflammation. Reaktiva lymfkörtlar är inte cancerösa och återgår vanligtvis till sin normala storlek när den underliggande orsaken är löst.

Vilka typer av cancer börjar i en lymfkörtel?

Den vanligaste typen av cancer som börjar i en lymfkörtel kallas lymfom. Lymfom är en cancer i lymfsystemet, som inkluderar lymfkörtlar, mjälten och andra lymfoida vävnader. Lymfom delas in i två huvudtyper: Hodgkin lymfom och icke-Hodgkin-lymfom.

  • Hodgkin lymfom – Den här typen av lymfom börjar vanligtvis i lymfkörtlarna i nacken eller bröstet. Det kännetecknas av en specifik typ av onormal cell som kallas Reed-Sternberg cell.
  • Icke-Hodgkin-lymfom – Det här är en mångfaldig grupp lymfom som involverar vilken lymfkörtel som helst i kroppen. Det finns många undertyper, med några av de vanligaste inklusive bred diffus B-celllymfom och follikulär lymfom. Non-Hodgkin lymfom kan variera i hur snabbt det växer och sprider sig.

Lymfom kan påverka lymfkörtlar i ett lokaliserat område eller spridas till flera lymfkörtlar i hela kroppen.

Vilka typer av cancer sprids vanligtvis till lymfkörtlar?

karcinom och melanom är typer av cancer som vanligtvis sprids till lymfkörtlar.

  • Carcinom – Det här är en cancer som börjar i cellerna som täcker organ, såsom hud, lungor, bröst och mag-tarmkanalen. Karcinom sprids ofta till närliggande lymfkörtlar när de växer, vilket kan vara ett viktigt steg för att bestämma cancerstadiet. Till exempel sprider sig bröstcancer ofta till lymfkörtlarna i armhålan, medan lungcancer kan spridas till lymfkörtlarna i bröstet.
  • Melanom – Det här är en typ av cancer som vanligtvis börjar i huden och sprider sig ofta till närliggande lymfkörtlar. När melanom sprider sig går det ofta genom lymfsystemet till den närmaste lymfkörtelgruppen, sentinel lymfkörtlar. Inblandningen av lymfkörtlar i melanom är en nyckelfaktor för att besluta om behandlingsalternativ och förutsäga resultatet.

I kontrast, sarkom, en cancer som börjar i vävnader som muskler, skelett, fett och nerver, är mycket mindre benägna att spridas till lymfkörtlar. Istället är det mer sannolikt att sarkom sprids till andra områden, såsom lungorna.

Vad är en lymfkörtelmetastas?

Lymfkörtel metastas uppstår när cancerceller sprids från sin ursprungliga plats till en närliggande lymfkörtel. Denna process är ett vanligt sätt för vissa cancerformer att sprida sig, särskilt bröst-, lung- och tjocktarmscancer. När cancerceller hittas i en lymfkörtel indikerar det att cancern har börjat sprida sig utanför sin ursprungliga plats. Närvaron av metastaser i lymfkörtlar förändrar cancerstadiet och vägleder behandlingsbeslut.

Varför undersöker patologer lymfkörtlar?

patologer undersöka lymfkörtlar för att hjälpa till att diagnostisera tillstånd och vägleda behandling. Att till exempel undersöka lymfkörtlar vid cancer kan ge information om huruvida cancern har spridit sig och hur avancerad den kan vara. Patologen tittar på lymfkörtlarna under ett mikroskop för att kontrollera förekomsten av cancerceller, infektioner eller andra abnormiteter. Resultaten kan hjälpa läkare att bestämma den bästa behandlingsplanen och förutsäga det sannolika resultatet för patienten.

A+ A A-