rabdomyosarkom

av Jason Wasserman MD PhD FRCPC
Maj 4, 2022

Vad är rabdomyosarkom?

Rabdomyosarkom är en typ av cancer som består av omogna muskelceller. Det är en del av en grupp cancerformer som kallas sarkom. Rabdomyosarkom kan börja var som helst i kroppen där skelettmuskelceller normalt finns. De vanligaste platserna för rabdomyosarkom inkluderar huvud och nacke, armar och ben, urinblåsa, bål (bröst och buk) och runt ögat. De flesta rabdomyosarkom förekommer hos barn även om de också kan förekomma hos vuxna.

Vilka typer av rabdomyosarkom finns?

Patologer delar in rabdomyosarkom i fyra typer baserat på hur cellerna ser ut när de undersöks i mikroskop och de molekylära förändringarna inuti tumörcellerna.

De fyra typerna av rabdomyosarkom är:

• Embryonal - Detta är den vanligaste typen av rabdomyosarkom och förekommer vanligtvis hos barn eller unga vuxna.
• alveolär - Detta är den näst vanligaste typen av rabdomyosarkom. Liksom den embryonala typen förekommer den vanligtvis hos barn, även om den också kan förekomma hos äldre vuxna.
• Pleomorf- Denna typ av rabdomyosarkom förekommer vanligtvis hos äldre vuxna. De flesta tumörer börjar i armarna eller benen, men de kan också börja i buken eller bäckenet.
• Spindelcell/sklerosering - Denna typ av rabdomyosarkom kan förekomma hos barn och vuxna. Hos barn är det vanligare hos pojkar och tumören börjar vanligtvis i vävnaden nära testiklarna eller i huvud- och nackregionen.

Hur ställer patologer diagnosen rabdomyosarkom?

Den första diagnosen rabdomyosarkom ställs vanligtvis efter att ett litet prov av tumören tagits bort i en procedur som kallas en biopsi. Biopsivävnaden skickas sedan till en patolog som undersöker den under ett mikroskop. Ytterligare tester som t.ex. immunohistokemi och fluorescens in situ hybridisering (FISH) kan också utföras för att bekräfta diagnosen.

Efter att en patolog ställt diagnosen rabdomyosarkom behandlas patienter ofta först med kemoterapi och/eller strålbehandling följt av kirurgi. Tumören avlägsnas sedan helt som en resektion prov och skickas till patologi för undersökning.

Vilka andra tester kan göras för att bekräfta diagnosen?

immunohistokemi

immunohistokemi är ett speciellt test som gör att patologer kan leta efter specifika typer av proteiner inuti celler. Patologer använder resultaten av detta test för att fastställa cellens funktion och var i kroppen cellen kom ifrån. När immunhistokemi utförs på rabdomyosarkom är tumörcellerna typiskt sett positiva för muskelmarkörer som t.ex. desminmyogenin och MyoDl.

Molekylära tester

Alveolärt rabdomyosarkom innehåller ofta en genetisk förändring som kallas en translokation. Denna genetiska förändring resulterar i att PAX3- eller PAX7-genen kombinerar FOXOA1-, NCOA1- eller AFX-genen. Patologer testar för dessa translokationer genom att utföra antingen fluorescens in situ hybridisering (FISH) eller nästa generations sekvensering (NGS) på en bit av vävnaden från tumören. Om du fick diagnosen alveolärt rabdomyosarkom, kommer din rapport att säga vilket test som utfördes och vilken translokation som hittades i tumören.

Eftersom de andra typerna av rabdomyosarkom (embryonal, pleomorf och spindel/sklerosering) vanligtvis inte har translokationer, kan inga ytterligare molekylära test ha utförts om du fick diagnosen en av dessa typer av tumörer.

Hur bestämmer patologer graden för rabdomyosarkom?

Patologer delar in pleomorft rabdomyosarkom och spindelcell/skleroserande rabdomyosarkom i tre grader baserat på ett system som skapats av den franska federationen för cancercenter Sarcoma Group (FNCLCC). Detta system använder tre mikroskopiska egenskaper för att bestämma tumörgraden: differentiering, mitotiskt antal och nekros. Dessa funktioner förklaras mer i detalj nedan. Graden kan bestämmas först efter att ett prov av tumören har undersökts i mikroskop. Embryonala och alveolära rabdomyosarkom ges inget betyg.

Poäng (från 0 till 3) tilldelas för var och en av de mikroskopiska egenskaperna (0 till 3) och det totala antalet poäng bestämmer slutbetyget för tumören. Enligt detta system kan pleomorft rabdomyosarkom och spindelcell/skleroserande rabdomyosarkom vara antingen låg- eller höggradiga tumörer. Höggradiga tumörer (grad 2 och 3) är förknippade med ett värre prognos.

Poäng kopplade till varje betyg:

• Grade 1 - 2 eller 3 poäng.
• Grade 2 - 4 eller 5 poäng.
• Grade 3 - 6 till 8 poäng.

Mikroskopiska egenskaper som används för att bestämma betyget:

1. Tumördifferentiering - Tumör differentiering beskriver hur nära tumörcellerna ser ut som normala friska celler. Tumörceller som ser väldigt lika normala celler får 1 poäng medan de som inte ser ut som normala celler får 3 poäng.
2. Mitotiskt antal - En cell som håller på att dela sig för att skapa två nya celler kallas a mitotisk figur. Tumörer som växer snabbt tenderar att ha fler mitotiska siffror än tumörer som växer långsamt. Din patolog kommer att bestämma det mitotiska antalet genom att räkna antalet mitotiska figurer i tio områden av tumören medan du tittar genom mikroskopet. Tumörer utan mitotisk siffra eller mycket få mitotiska siffror får 1 poäng medan de med 10 till 20 mitotiska siffror får 2 poäng och de med mer än 20 mitotiska siffror får 3 poäng.
3. Nekros - Nekros är en typ av celldöd. Tumörer som växer snabbt tenderar att ha mer nekros än tumörer som växer långsamt. Om din patolog inte ser någon nekros kommer tumören att ges 0 poäng. Tumören kommer att ges 1 poäng om nekros ses men den utgör mindre än 50% av tumören eller 2 poäng om nekros gör mer än 50% av tumören.

Varför är storleken på tumören viktig för rabdomyosarkom?

Tumörstorleken är viktig eftersom tumörer mindre än 5 cm är mindre benägna att sprida sig till andra delar av kroppen och är förknippade med en bättre prognos. Tumörstorlek används också för att bestämma det patologiska tumörstadiet (se Patologiskt stadium nedan).

Vad betyder tumörförlängning?

De flesta rabdomyosarkom börjar inuti en muskel, men tumören kan växa in i andra organ eller vävnader utanför muskeln. Detta kallas tumörförlängning. Din patolog kommer att undersöka prover av de omgivande organen och vävnaderna under mikroskopet för att leta efter tumörceller. Eventuella omgivande organ eller vävnader som innehåller tumörceller kommer att beskrivas i din rapport.

Vad betyder perineural invasion?

Nerver är som långa trådar som består av grupper av celler som kallas neuroner. Nerver finns över hela kroppen och de är ansvariga för att skicka information (som temperatur, tryck och smärta) mellan din kropp och din hjärna. Perineural invasion är en term som patologer använder för att beskriva tumörceller fästa vid en nerv. Perineural invasion är viktig eftersom tumörceller som har blivit fästa vid en nerv kan växa längs nerven och in i omgivande vävnader. Detta ökar risken för att tumören återväxer efter behandling.

Vad betyder lymfovaskulär invasion?

Blod rör sig runt i kroppen genom långa tunna rör som kallas blodkärl. En annan typ av vätska som kallas lymfa som innehåller avfall och immunceller rör sig runt i kroppen genom lymfatiska kanaler. Termen lymfvaskulär invasion används för att beskriva tumörceller som finns inuti ett blodkärl eller lymfatisk kanal. Lymfovaskulär invasion är viktig eftersom när tumörcellerna väl är inne i ett blodkärl eller lymfatisk kanal kan de metastaserar (spridning) till andra delar av kroppen som t.ex lymfkörtlar eller lungorna.

Vad är en marginal?

A marginal är någon vävnad som skärs av kirurgen för att ta bort tumören från din kropp. Beroende på vilken typ av operation du har genomgått kan marginalerna inkludera ben, muskler, blodkärl och nerver som klippts för att ta bort tumören från din kropp. Marginaler beskrivs först i din rapport efter att hela tumören har tagits bort.

En negativ marginal betyder att inga tumörceller sågs vid någon av de skurna kanterna av vävnad. En marginal kallas positiv när det finns tumörceller vid kanten av den skurna vävnaden. En positiv marginal är förknippad med en högre risk att tumören återkommer på samma plats efter behandling.

Vad betyder behandlingseffekt?

Om du har fått diagnosen rabdomyosarkom på en biopsikan du erbjudas kemoterapi och/eller strålbehandling före operationen för att ta bort din tumör. Om du har fått någon av dessa behandlingar före din operation kommer din patolog att undersöka all vävnad som skickas till patologin för att se hur mycket av tumören som fortfarande lever (livskraftig).

Det finns olika system som används för att beskriva behandlingseffekterna för rabdomyosarkom. Vanligtvis kommer din patolog att beskriva andelen tumör som är död. Patologer använder ordet nekros för att beskriva död (icke-livskraftig) tumör.

En tumör som visar 90% eller mer terapisvar (vilket innebär att 90% av tumören är död och 10% eller mindre av tumören fortfarande lever) anses vara ett bra svar på terapin och är associerad med en bättre prognos.

Vad är lymfkörtlar?

Lymfkörtlar är små immunorgan som finns i hela kroppen. Cancerceller kan resa från tumören till en lymfkörtel genom lymfatiska kanaler belägna i och runt tumören (se Lymfovaskulär invasion ovan). Förflyttning av cancerceller från tumören till en lymfkörtel kallas lymfkörtel metastas.

Många cancerformer kan spridas till lymfkörtlar, men rabdomyosarkom gör detta mycket sällan. Om lymfkörtlar var en del av operationen för att ta bort din tumör, kommer din patolog att bedöma dem under mikroskopet och rapportera om de är involverade av tumör.

Hur bestämmer patologer det patologiska stadiet (pTNM) för rabdomyosarkom?

Det patologiska stadiet för rabdomyosarkom är baserat på TNM -system, ett internationellt erkänt system som ursprungligen skapades av Amerikanska gemensamma kommittén för cancer. TNM -systemet använder information om primären tumör (T), lymfkörtlar (N) och avlägsen metastatisk sjukdom (M) för att bestämma det fullständiga patologiska stadiet (pTNM). Din patolog kommer att undersöka den inlämnade vävnaden och ge varje del ett nummer. I allmänhet betyder ett högre antal mer avancerad sjukdom och en sämre prognos.

Ytterligare information, inklusive tumörens placering och operationen, används för barn som diagnostiserats med embryonal, alveolär eller spindelcell/skleroserande rabdomyosarkom. All denna information kombineras sedan för att bestämma risken för att cancer kommer tillbaka i framtiden.

Tumörstadium (pT) för rabdomyosarkom

Metoden för att bestämma tumörstadiet beror på kroppens område. Till exempel kommer en 5 centimeter tumör som börjar i nacken att ges ett annat tumörstadium än en tumör som börjar djupt bak i buken (retroperitoneum). Men på de flesta kroppsplatser inkluderar tumörstadiet tumörstorleken och om tumören har vuxit till omgivande kroppsdelar.

Huvud och nacke

• T1 - Tumören är inte större än 2 centimeter stor.
• T2 - Tumören är mellan 2 och 4 centimeter stor.
• T3 - Tumören är större än 4 centimeter i storlek.
• T4 - Tumören har vuxit till omgivande vävnader som ansiktsbenen eller skallen, ögat, de större blodkärlen i nacken eller hjärnan.

Bröst, rygg eller mage och armar eller ben (bål och extremiteter)

• T1 - Tumören är inte större än 5 centimeter stor.
• T2 - Tumören är mellan 5 och 10 centimeter stor.
• T3 - Tumören är mellan 10 och 15 centimeter stor.
• T4 - Tumören är större än 15 centimeter i storlek.

Buken och organen inuti bröstet (bröstkorgens viscerala organ)

• T1 - Tumören ses bara i ett organ.
• T2 - Tumören har vuxit in i bindväven som omger det organ som startas från.
• T3 - Tumören har vuxit till minst ett annat organ.
• T4 - Flera tumörer hittas.

Retroperitoneum (utrymmet längst bak i bukhålan)

• T1 - Tumören är inte större än 5 centimeter stor.
• T2 - Tumören är mellan 5 och 10 centimeter stor.
• T3 - Tumören är mellan 10 och 15 centimeter stor.
• T4 - Tumören är större än 15 centimeter i storlek.

Vävnad runt ögat (bana)

• T1 - Tumören är inte större än 2 centimeter stor.
• T2 - Tumören är större än 2 centimeter i storlek men har inte vuxit in i benen som omger ögat.
• T3 - Tumören har vuxit in i benen som omger ögat eller andra ben i skallen.
• T4 - Tumören har vuxit in i ögat (jordklotet) eller de omgivande vävnaderna som ögonlocken, bihålorna eller hjärnan.

Nodalstadium (pN) för rabdomyosarkom

Rhabdomyosarkom ges ett nodalstadium på 0 eller 1 baserat på närvaron av tumörceller i en lymfkörtel. Om inga tumörceller ses i någon av de undersökta lymfkörtlarna är nodalstadiet N0. Om tumörceller ses i någon av de undersökta lymfkörtlarna blir nodalstadiet N1.

Metastatiskt stadium (pM) för rabdomyosarkom

Rhabdomyosarkom ges ett metastaserande stadium på 0 eller 1 baserat på närvaron av tumörceller på ett avlägset ställe i kroppen (till exempel lungorna). Metastaseringsstadiet kan endast fastställas om vävnad från ett avlägset ställe lämnas in för patologisk undersökning. Eftersom denna vävnad sällan förekommer kan det metastaserande stadiet inte fastställas och anges som MX.