Arteriovenös missbildning (AVM)


An arteriovenös missbildning (AVM) är en onormal härva av blodkärl som består av artärer och vener. I ett normalt cirkulationssystem flyter blod från hjärtat genom artärer, in i små kapillärer som förser vävnaderna med syre och näringsämnen, och sedan tillbaka till hjärtat genom vener. I en AVM flyter blodet direkt från artärer till vener, förbi kapillärerna och den omgivande vävnaden.

På grund av denna onormala koppling är blodkärlen i en AVM ofta vridna, oorganiserade och ömtåliga. De förser inte näring med näring till närliggande vävnader på samma sätt som normala kärl gör, och de kan orsaka problem om de blöder eller trycker på omgivande strukturer.

Var uppstår arteriovenösa missbildningar?

AVM kan utvecklas i vilken del av kroppen som helst, men de vanligaste och potentiellt allvarligaste platserna är:

  • Hjärna

  • Ryggrad

  • Lever

  • lungor

  • Hud eller mjukvävnad

AVM kan förekomma vid födseln (medfödda) eller utvecklas över tid. I många fall är den exakta orsaken okänd.

Vilka är symtomen på en arteriovenös missbildning?

Symtomen på en AVM beror på dess plats, storlek och om den orsakar tryck på närliggande vävnader eller blödning. Vissa AVM orsakar inga symtom och upptäcks av en slump vid bilddiagnostiska undersökningar.

Möjliga symtom inkluderar:

  • Huvudvärk, kramper eller neurologiska förändringar (för AVM i hjärnan)

  • Ryggsmärta, domningar eller svaghet (för ryggmärgs-AVM)

  • Buksmärta eller svullnad (vid lever-AVM)

  • Blödning eller synlig svullnad under huden (vid hud- eller mjukvävnads-AVM)

I vissa fall kan blödning från en AVM vara livshotande, särskilt om det uppstår i hjärnan eller ryggmärgen.

Varför är arteriovenösa missbildningar viktiga?

AVM är viktiga eftersom de kan leda till allvarliga komplikationer, inklusive:

  • Blödning (hemorragi) – Sköra AVM-kärl är mer benägna att brista och orsaka inre blödningar

  • Vävnadsskada – Närliggande vävnader får eventuellt inte tillräckligt med syre eller näringsämnen, vilket leder till skador eller dysfunktion.

  • Tryckeffekter – Stora AVM:er kan trycka på omgivande strukturer och orsaka smärta eller neurologiska symtom

  • Kramper eller strokeliknande symtom – Särskilt vid hjärnans AVM

Riskerna beror på plats, storlek och om AVM har blött tidigare.

Hur diagnostiseras en arteriovenös missbildning?

AVM diagnostiseras ofta med hjälp av bilddiagnostiska tester, inklusive:

  • MR- eller CT-skanningar – för att upptäcka AVM och leta efter tecken på blödning eller tryck på närliggande vävnader

  • Angiografi – ett speciellt avbildningstest som använder färgämne för att visa hur blodet flödar genom kärlen

  • Ultraljud – användbart för AVM i mjukvävnad eller ytliga områden

I vissa fall a biopsi kan utföras om AVM hittas i ett oväntat område eller behöver bekräftas.

Hur ser en arteriovenös missbildning ut under mikroskopet?

Vid undersökning i mikroskop framträder en arteriovenös missbildning (AVM) som en trasslig massa av onormala blodkärl. Till skillnad från normal vävnad, som har en tydlig separation mellan artärer, kapillärer och vener, visar en AVM direkta kopplingar mellan artärer och vener utan kapillärer däremellan.

Blodkärlen i en AVM har ofta:

  • Tjocka, oregelbundna väggar – från högt blodtryck.

  • Ovanliga former och storlekar – inklusive stora, vidgade utrymmen eller tätt spiralformade kärl.

  • Fibros eller ärrbildning – kan ses i äldre lesioner, särskilt om det har förekommit blödning eller upprepat trauma

  • Inflammation eller koagulering – i fall där AVM har blött eller orsakat irritation.

Dessa funktioner hjälper patolog bekräfta att vävnaden överensstämmer med en AVM och inte en tumör eller någon annan typ av vaskulär lesion.

Hur behandlas arteriovenösa missbildningar?

Behandlingen beror på AVM:s placering, storlek och om den orsakar symtom eller har risk för blödning. Alternativ kan inkludera:

  • Endast övervakning – för små AVM som inte orsakar symtom.

  • Kirurgi – för att ta bort AVM om det kan göras säkert.

  • Embolisering – en procedur som blockerar blodkärlen som matar AVM med hjälp av ett speciellt ämne.

  • Strålbehandling – används vid vissa hjärn-AVM för att krympa missbildningen över tid.

Din läkare kommer att samarbeta med ett team av specialister för att bestämma vilken behandling som är säkrast och mest effektiv.

Frågor att ställa till din läkare

  • Vilka symtom ska jag se efter?

  • Vilka är riskerna med blödning eller andra komplikationer?

  • Behöver jag behandling nu, eller kan AVM övervakas?

  • Vilka är mina behandlingsalternativ, och vilka är riskerna och fördelarna?

A+ A A-