Kronisk myeloid leukemi (CML)

Av Jason Wasserman MD PhD FRCPC
September 3, 2024

Kronisk myeloid leukemi (KML) är en typ av cancer som påverkar blodet och benmärgen. Vid denna sjukdom producerar benmärgen, den mjuka vävnaden inuti dina ben där blodkroppar bildas, för många vita blodkroppar som kallas myeloidceller. Dessa celler hjälper normalt till att bekämpa infektioner, men vid kronisk myeloisk leukemi växer de okontrollerat och fungerar inte korrekt. Med tiden kan dessa onormala celler tränga ut normala blodkroppar, vilket leder till olika hälsoproblem.

Vilka är symptomen på kronisk myeloisk leukemi?

Många personer med kronisk myeloisk leukemi har inte märkbara symtom i början. När symtom uppträder kan de inkludera:

• Trötthet: Känner mig ovanligt trött eller svag.
• Viktminskning: Gå ner i vikt utan att försöka.
• Feber: En högre kroppstemperatur än normalt.
• Nattsvettningar: Överdriven svettning under natten.
• Abdominalt obehag: Att känna sig mätt eller ha ont i övre vänstra delen av buken, där mjälten sitter.

Dessa symtom uppstår eftersom onormala vita blodkroppar kan byggas upp i kroppen, förstora organ som mjälten och hindra normala blodkroppar från att göra sitt jobb.

Vad orsakar kronisk myeloisk leukemi?

En genetisk förändring i benmärgscellerna orsakar kronisk myeloid leukemi. Denna förändring involverar två gener, BCR och ABL, som smälter samman och bildar en onormal gen som kallas BCR-ABL. BCR-ABL-genen gör ett protein som får myeloidcellerna att växa och dela sig okontrollerat. Denna genetiska förändring ärvs inte från dina föräldrar; det händer under din livstid och överförs inte till dina barn.

Hur ställs denna diagnos?

Diagnosen kronisk myeloisk leukemi ställs vanligtvis genom blodprover och benmärgsprov. Ett fullständigt blodvärde (CBC) visar ofta ett onormalt högt antal vita blodkroppar. En benmärg biopsi kan utföras för att undersöka cellerna i benmärgen under ett mikroskop. Dessutom kan ett test som kallas polymeraskedjereaktion (PCR) upptäcka BCR-ABL-genen i blod- eller benmärgscellerna, vilket bekräftar diagnosen.

Vilka är stadierna av kronisk myeloisk leukemi?

Kronisk myeloid leukemi fortskrider genom olika stadier, var och en återspeglar svårighetsgraden och utvecklingen av sjukdomen:

• Kronisk fas: Detta är den tidigaste och vanligaste fasen av kronisk myeloid leukemi. Sjukdomen fortskrider långsamt i denna fas och patienter kan ha milda eller inga symtom. Benmärgen visar en ökning av mogna myeloidceller, som fortfarande är något funktionella. Denna fas kan pågå i flera år med rätt behandling.
• Accelererad fas: I den accelererade fasen fortskrider sjukdomen snabbare. Antalet onormala celler ökar, och dessa celler börjar förlora sin förmåga att mogna korrekt. Patienter kan börja uppleva fler symtom, såsom trötthet, viktminskning eller en förstorad mjälte. Under mikroskopet visar benmärgen ett ökat antal omogna celler, men ännu inte lika många som i blastfasen. Närvaron av 10 % till 19 % blaster i benmärgen eller blodet är en nyckelfunktion i den accelererade fasen.
• Sprängfas: Blastfasen är det mest avancerade stadiet av kronisk myeloisk leukemi, där sjukdomen beter sig mer som akut leukemi. I denna fas producerar benmärgen ett stort antal omogna vita blodkroppar som kallas blaster. Dessa sprängningar fungerar inte korrekt och kan tränga ut normala blodkroppar, vilket leder till allvarliga symtom och komplikationer. Mer än 20 % av blaster i benmärgen eller blodet indikerar vanligtvis att kronisk myeloid leukemi har utvecklats till blastfasen.

Dessa stadier hjälper läkare att bestämma den bästa behandlingsplanen och förklara prognos. Målet med behandlingen är ofta att hålla sjukdomen i den kroniska fasen så länge som möjligt.

Hur ser kronisk myeloisk leukemi ut på ett perifert blodutstryk?

Ett perifert blodutstryk är ett test där ett blodprov sprids tunt på en glasskiva, färgas och sedan undersöks under ett mikroskop. Detta test gör att patologer kan se de olika typerna av celler i blodet och bedöma deras utseende, vilket är avgörande för att diagnostisera och övervaka kronisk myeloisk leukemi.

Kronisk fas:

• Ökade vita blodkroppar: Antalet vita blod celler (leukocyter), särskilt myeloidceller, har ökat signifikant. Dessa celler inkluderar neutrofiler, eosinofileroch basofiler, alla mogna vita blodkroppar.
• Vänster skift: Detta avser omogna vita blodkroppar, såsom myelocyter och promyelocyter, som normalt finns i benmärgen men uppträder i blodet på grund av sjukdomen. Trots att de är omogna är dessa celler mer mogna än blaster och fortfarande har viss funktionell kapacitet.
• Basofili och eosinofili: Det sker ofta en ökning av basofiler och eosinofiler, två typer av vita blodkroppar som vanligtvis finns i lägre antal.
• Trombocyter: Antalet blodplättar (små blodkroppar som hjälper till att koagulera) kan vara normalt eller ökat, och vissa blodplättar kan verka större än normalt.

Dessa fynd återspeglar den långsamma men stadiga ackumuleringen av onormala myeloidceller i blodet, karakteristiskt för den kroniska fasen av sjukdomen.

Sprängfas:

• Ökade sprängningar: Antalet blaster, som är omogna vita blod celler, har ökat markant. Dessa celler är större än normala vita blodkroppar, har ett högt kärn-till-cytoplasmatiskt förhållande (den kärna tar upp det mesta av cellen), och har ofta framträdande nukleoler (små strukturer inuti kärnan som vanligtvis är synliga).
• Anemi: En minskning av antalet röda blodkroppar ses ofta, vilket kan orsaka symtom som trötthet och blekhet.
• Trombocytopeni: Antalet blodplättar kan minska, vilket leder till en ökad risk för blödning.
• Dysplastiska celler: De återstående vita blodkropparna och blodplättarna kan verka onormala (dysplastiska), vilket återspeglar den störda cellproduktionen i benmärgen.

Dessa egenskaper på ett perifert blodutstryk indikerar att sjukdomen har utvecklats till blastfasen, vilket är förknippat med en sämre prognos och kräver mer aggressiv behandling.

Hur ser kronisk myeloisk leukemi ut på en benmärgsbiopsi?

När en patolog undersöker ett benmärgsprov under mikroskopet letar de efter specifika egenskaper som hjälper till att diagnostisera kronisk myeloid leukemi och bestämma dess fas:

• Kronisk fas: I denna fas visar benmärgen en ökning av mogna myeloidceller. Dessa celler verkar rikligare än normalt, men de liknar fortfarande normala vita blod celler i form och storlek.
• Sprängfas: I blastfasen finns det en betydande ökning av omogna celler som kallas blaster. Dessa sprängningar är större, har en mer oregelbunden form och tar upp mer plats i benmärgen. Närvaron av mer än 20 % blaster i benmärgen är ett tecken på att kronisk myeloid leukemi har utvecklats till blastfasen.

Vilka ytterligare tester kan utföras för att bekräfta diagnosen kronisk myeloisk leukemi?

Förutom blodproverna och benmärgen biopsi, flera andra tester kan användas för att bekräfta diagnosen och övervaka utvecklingen av kronisk myeloisk leukemi:

• Cytogenetisk analys: Detta test undersöker kromosomerna i cellerna för att leta efter Philadelphia-kromosomen, som är den kromosom som bär BCR-ABL-genen.
• Fluorescens in situ hybridisering (FISH): Detta test detekterar Philadelphia-kromosomen och är känsligare än standard cytogenetisk analys.
• Polymeraskedjereaktion (PCR): PCR används för att detektera BCR-ABL-genen och övervaka mängden BCR-ABL över tid för att bedöma hur väl behandlingen fungerar.

Vad betyder det om tumören visar högriskegenskaper?

Vid kronisk myeloid leukemi är högriskegenskaper egenskaper som tyder på att sjukdomen kan utvecklas snabbare till blastfasen. Dessa funktioner inkluderar:

• En hög andel av blaster i benmärgen eller blodet (mellan 10 % och 19 %).
• Ytterligare genetiska abnormiteter i leukemicellerna förutom BCR-ABL-genen.
• En mycket stor mjälte eller mycket högt antal vita blodkroppar vid diagnos.

Högriskegenskaper indikerar att leukemin är mer aggressiv och kan kräva mer intensiv behandling. Om dessa egenskaper finns finns det en större chans att sjukdomen övergår från den kroniska fasen till blastfasen, associerad med en sämre prognos.

Andra hjälpsamma resurser

Leukemi och lymfom Society